Fler beslut att ta...

Jag verkar vara inne i nåt slags flyt ang lägenheter. Har inte fått någon ännu men nu är det tredje lägenheten i Majorna som jag fått visning på. Dessutom har jag varit så kräsen att jag tackat nej till fyra stycken på andra ställen som jag inte kännt för att bo i. - Hur vågar du göra det när det är bostadsbrist! frågar folk lite irriterat. Men det är ju jag som ska bo, inte dom!

Igår var jag på visning på en underbar tvåa i Majorna! Jag bara måste få den och har gått och drömt om den hela dagen. Tills det kom ett nytt visningserbjudande i Guldheden! Om jag vill ha den måste jag bestämma mig innan måndag! Men jag vill hellre ha den i Majorna, men det får jag inte svar på förrän på onsdag. och då måste jag redan har tackat ja eller nej till den i Guldheden! Hur fasiken ska jag göra?? Mitt hjärta säger Majorna men hyran är lägre i Guldheden och dessutom har den balkong! Men är inte Guldheden trist?? Visst är Majorna mer levande! I nuläget tror jag att jag ska våga ha is i magen... tacka nej till Guldheden och ta den 33%-iga chansen på majorna.... får jag inte den så kanske det dyker upp nån mer där snart.... eller??

Tagna beslut
Nu har jag landat i all kaos. Har tagit beslut som känns rätt angående utbildningen. Jag ska gå den! Om två år kommer jag alltså att bli en fullfjädrad kulturprojektledare. Det känns rätt och jag är väldigt nöjd med innehållet i utbildningen hittills. Otroligt hög kvalitét och dessutom är allt förankrat i arbetslivet vilket också innebär ett stort nätverk när jag ska ut o hitta jobb. Stor skillnad mot universitetet. Dessutom är mina kurskamrater toppen - kompetenta, trevliga guldklimpar nästan allihopa!

Grattis Madelene & Robert!

är glad att jag fick vara med er idag! ha en trevlig bröllopsnatt! puss o kram från tärnan!

Framtidsbeslut att ta
Oroliga vänner ringer och frågar om det hänt nåt hemskt! Men nej, det har det inte, tack för omtanken. Det är bara min hjärna som går på högvarv och det är den nya kursen som får mig att känna så här; är det rätt inrikting att lägga två år på? tänker på både tid och ekonomi. Fick ett avslag av CSN gällande det sista året, kommer inte att få fullt lån. Det blir knapert sista året och jag vet inte om jag klarar av det. Skulle kunna jobba extra men schemat och tempot är så högt att jag inte vet om det funkar... Funderar på att hoppa av utbildningen men vad ska jag göra istället? har kollat lite jobb men det finns inget som jag lockas av för tillfället. hittar ingen ny lägenhet heller och jag står inte ut mer bland idiot-chalmeristerna och den höga hyran jag har. Dessutom måste jag ta poäng på universitetet samtidigt som jag går KY-utbildningen för att få bo kvar... vilken soppa. Men jag kommer nog snart att bestämma mig. Tagna beslut brukar jag stå fast vid och de är även de beslut som brukar vara rätt.
Nu ska jag göra mig fin inför bröllop! :)

Just nu är det kaos

Insnöad och fanatisk

Inget nytt att skriva om kanske ni märker. Sedan mitt samtal med min handledare gällande mitt utkast till uppsatsen gör jag inget annat än ändrar om och formulerar nya infallsvinklar. Trots pms och därmed irritation och hjärnblokad känner jag mig helt besatt av det jag skriver om och vänder och vrider på orden tills jag känner att det blir perfekt. Det är fredag kväll men jag sitter här som en plugghäst och är helt uppslukad av min analys, hehe. Jag återkommer när jag har andra tankar att dela med mig av.

Nu är min behagliga tillvaro över
Under sommaren har jag inte tränat på gymmet alls, dels för att det varit stängt under några veckor och för att jag själv varit bortrest mycket. I början fick jag nästan panik över att allt jag byggt upp snabbt skulle rasa men nu har jag börjat bli bekväm. Så det är inte med utan suckar jag började på gymmet idag. Hade det inte varit för att jag redan innan semestern hade bokat in dagen med min personliga tränare (läs sjukgymnast.. hehe) så hade jag nog inte gått dit. Dessutom måste jag ha gjort en freudiansk feltanke eftersom jag trodde att jag skulle vara där kl 13 men när jag vaknade kl 10.30 (älskar att sova på förmiddagen) så såg jag i almanackan att det var kl 11! Min sköna morgontillvaro slutade i ett pinsamt samtal till min sjukgymnast om att jag inte kunde komma ifrån och att det blivit en missuppfattning (jag kunde ju inte erkänna att jag nyss vaknat) och som tur var fick jag komma några timmar senare istället.
Så var alltså lugnet och det behagliga livet slut… Men nu har jag ju gjort allt jag ska i sommar, varit i Kina, Instön och Fjällbacka, fikat med vänner, dansat salsa och skrivit uppsats så det är väl bara att sätta igång rutinerna igen då.

En absolut ledig dag
Idag har jag en helt ledig dag. Jag har varit ledig många dagar givetvis med sedan jul har jag haft en bakomliggande ångestkänsla över att inte ha plockat fram uppsatsmaterialet varje gång jag inte gjort nåt särkskilt. Så imorse infann sig en underlig känsla. Först fick jag panik över att jag inte fick tag på någon av mina vänner att hitta på något med. Alla var upptagna med jobb eller annat just idag. Men efter en stund kom lugnet. Jag låg kvar i sängen till 12, åt frukost utan att känna stress och nu är klockan snart tre och jag har inte åstadkommit något vettigt alls men ändå känns det helt underbart! Tänkte greja med sådant jag inte prioriterat tidigare, bränna över alla foton till en cd, göra backup på datorn, sortera massa papper och hänga upp alla kläder som ligger på golvet i klädkammaren. Kanske städa en låda, eller ja! jag ska nog gå och hyra en film till i kväll! Gud vad det är skönt att vara ledig på riktigt! Nu regnar det ute men det är varmt och kvavt och jag sitter med balkongdörren på vid gavel. Det är skööönt!

Ett utkast har tagit form
Efter att ha lagt min c-uppsats på is sedan jul tog jag beslutet att äntligen göra färdigt den i sommar. Isolerade mig på Instön en vecka och sedan var jag igång (utan ångest den här gången). Nu har jag skrivit ganska effektivt i två veckor (med vissa avbrott för diverse nöjen och resa) och nu, i natt, har jag ett färdigt utkast på 40 sidor. I morgon bitti får min handledare läsa det och visst förväntar jag mig viss kritik och hon kommer säkert vilja att jag utvecklar det hela en del men snälla! håll tummarna för mig så att hon inte sågar min analys totalt!
God natt på er.

Inte igen! (minns ni skitstöveln S som jag inte skulle skriva om igen?)

Telefonen ringer...

- Hej baby, det är S...
(neeeej, jag hade ju glömt dig nu, tänker jag. eller inte egentligen eftersom jag tänkt på dig konstant i ett dygn så det måste vara tankeöverföring, hehe)
-Hej...säger jag med min lenaste honungsstämma
-Förlåt mig för att jag inte har hört av mig, men det har varit så mycket här och jag fattar om du inte vill men kan vi inte bara träffas en liten stund så att jag får förklara. Kan vi inte börja på ny kula, jag har tänkt så mycket på dig.

Om jag inte hade varit ateist hade jag trott att han var djävulen himself för det räcker att jag hör hans röst för att alla mina principer totalt ska försvinna. Himla skum känsla, han är värre än köpdjävulen på mig... Hans attraktionskraft gör att allt runt omkring mig blir färgsprakande, hela atmosfären blir harmonisk och jag känner mig som världens vackraste kvinna.

Nej! tänker jag... jag ska säga att vi inte ska ses igen.

-Kan jag komma över en liten sväng baby? frågar han....

-Ok! säger jag på en halv sekund. - men bara som kompisar då.

När vi ses tar det knappt en sekund förrän vi måste ta på varandra hela tiden och efter tre timmar har vi inte varit ifrån varandras famn någon gång. Det är kemi och det slår gnistor. Det är magiskt, underhållande och perfekt. Nej, inget sex om ni tror det, det är det som gör det så skumt, varför vill han då ses ifall han inte känner nåt mer seriöst för mig?

Har spekulerat i detta fram och tillbaka många gånger. Eftersom jag vet vad han går för nu så tror jag inte ett ögonblick på att han tänker bli "en ny människa" som han säger och inbillar mig inte en sekund att han kommer att hålla det han lovar. (jag inbillar mig det bara lite)

Men varför vill han träffa mig och vad är det som gör det värt att ringa typ en gång i månaden trots all skit han fakiskt får av mig varje gång han ringer?

1) Han är ung och lekfull men har inga som helst tankar på att vara seriös
2) Han älskar att vara i min lägenhet :)
3) Han är omedvetet kär i mig men är glömsk och oförmögen att planera
4) Han är strateg och vill egentligen bara hålla kontakten för att ha mig som älskarinna då o då
5) Han gillar mig men är helt uppslukad av sin karriär som skådespelare och har inte tid då det är mycket annat i hans liv som också tar hans tid (hans egen version)

Vad tror ni?

Den här gången är det jag som lovat att höra av mig till honom efter att jag kommit hem från min weekend i Fjällbacka. Jag är hemma nu. Men är det nu jag ska strunta i att ringa honom och säga förlåt att jag inte ringt när (om) han hör av sig?

Är det nu jag ska glömma honom och gå vidare? Jag har ju faktiskt två nätdejter inbokade den här veckan...
Men ... det är sällan man känner sån här otrolig kemi i livet... ivarje fall har jag bara känt det två gånger tidigare, kanske är det dumt att kasta bort det bara för att jag tror att han är en skitstövel?

Om det finns nån man som läser detta som själv har skitstöveltendenser eller liknande så skulle det vara jättegulligt om ni ville ge mig lite tips i förtroende.

Mitt sinne måste vara piggt för tillfället, förlåt mig att jag är så vulgär. Men ikväll serverades fisk- och skaldjurssoppa till middag. Helt underbar smak, min morbror helt fantastisk på matlagning. men ärligt talat, kolla in musslorna. Tänk vad alla former går igen i naturen.

Rhodochiton atrosanguineus. Hallå eller?

Okänd flirt på sms
Idag hände nåt skumt! Det började igår när jag skulle skicka ett sms till min morbrors sambo. Grejen är bara den att jag skickade till fel nummer. Så, imorse fick jag ett sms tillbaka...

Lo: (till min släkting, tror jag) Hej, här får du mitt nummer. kram Linda
Den okände: Hej, vem är du?
Lo: Ursäkta, jag råkade skicka till fel nummer.
Den okände: Det gör inget! Jag heter Christer och bor i stockholm.
Lo: Jag heter Linda och bor i Göteborg.
Den okände: Hur gammal är du?
Lo: 34. du då?
Den okände: 41. Jobbar du?
Lo: jag pluggar till kulturvetare. Vad gör du själv?
Den okände: Jag är på semester i Mallis men jobbar inom finansvärlden. det här blev ju riktigt spännande!
Lo: Är du gift? haha
Den okände: Särbo. Du då?
Lo: Singel.
Den okände: Har du bild?
Lo sänder bild...
Får bild tillbaka....

På semester igen
Nu är jag åter på semesterresa. Denna gången i Fjällbacka hos mina mysiga bohemsläktingar. Det är så skönt här, det är en mil från kustremsan så här slipper man alla turister. Jag är mitt ute på landet bland skog, åkrar och massor av blommor och i morse vaknade jag av ljudet av en traktor som körde fram och tillbaka utanför huset här. Ovana ljud när man bor i en stad. Ikväll ska jag äta hemodlad färskpotatis, nyplockade kantareller och grillad kyckling. Mums.

Någon som kan Kanji?

När jag var i Kina köpte jag tre små amuletter som present till mina rara kusiner, dessvärre glömde jag i all prutning och hets att fråga vad de betyder! Så om det är någon som möjligtvis skulle kunna tyda dem.... så skulle jag bli glad och tacksam :)

(hoppas att jag har lagt dem åt rätt håll...)